Belindas skada

Tänkte berätta lite om hur Belindas skada hände (det vi la upp bilder på)
 
Jo, det började med att min mamma körde mig och min kompis Elin till stallet och vi tog in Belinda och borstade och fixade henne & vi packade även allting jag skulle ha med mig. Sen kom Mamma och mnin syster Jessie till stallet med transporten, vi bär in alla grejer och lastar på Belinda. Väl framme på stall Holmegård gick vi och anmälde mig osv. När Belinda var utlastad och sadeln å allt var på så gick jag in på framridningen. Belinda kändes väldigt mjuk och fin, kände på mig att det skulle gå bra inne på banan. Travade och galopperade fram och hoppade det lilla hindret i mitten u know. Sedan hoppade jag räcket på 70 cm och även oxern. Oxern höjdes till 80 cm och när vi kom mot hindret stämde allting - förutom landningen.
Belinda fick inget fäste för paddocken var frusen där det var skugg och ungefär 1 cm var mjukt grus och ja, hon gick helt enkelt omkull. Jag ramlade av åt höger och Belinda landade på knäna åt vänster. Och i fallet slog hon upp hoven ovanför knät och eftersom hon har järnskor blev det som det blev. Ni vet att människor kan ha som lårkakor? När man får tillexempel en spark i fotbollen. Så fick Belinda fast ovanför knät och som tur var fanns det en veterinär så en snäll mamma sprang och hämtade henne. 
2 ben kunde hon stå ordentligt på. Och från mulen kom det en del blod, fan så jag grät alltså.. Dom tog in henne för att röntga henne och jag fick inte vara med eftersom jag är waaaaay under 18..... så där satt jag, även Elin och väntade å väntade å väntade..... i nästan 2 timmar var dom där inne och när vi väl fick komma in så satte veterinären på henne ett stödbandage över hela benet och sedan lastade mamma på henne (jag klarade verkligen inte av att se henne ha så ont.) och vi åkte hem. In i boxen och rigga upp allting, hon fick absolut inte LÄGGA sig ner, för om hon hade en spricka i benet och hon la sig ner, å sen ställer sig upp kan det brytas helt. 
Sådär såg då hennes ben ut (där det är blått skadade hon sig) och även höger bak haltade hon på.
 
Hur vi sov och så har vi redan skrivit men nu fick ni veta lite närmare. Därav Belindas rädsla för hoppning, men, den gick bort på nolltid så ingen rädsla kvar inte, bästa dockis!! 
hemskt var det, men nu är vi back on track igen och ska snart ut å tävla! 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0